Är jag med…

i dolda kameran eller…

På en vecka har de hänt det ena efter det andra och bara tråkigheter, finns säkert mänskor som inte upplever allt de som hänt på ett normalt år.

Berättade igår för en om veckans skörd, började faktiskt skratta åt allt elände… borde skriva en bok. Men de är som om adrenaliner börjar pumpa i mig, tagit tag i alla problem på ett sansat sätt.

Veckan har innehållit, ambulansutryckning, bilstöld, polishämtningar med förhör, intrång i mitt f.d hem, omotiverad anmälan om drogförsäljning, hot, två  närstående personers mentala-krasch…

Men allt dethär så är sånt man kan ta tag i och tack och lov att jag blivit så stark i mig själv att jag klarar av de. Men såhär har ju hela dethär året sett ut för min del, fast lite väl ”tjockt” den senaste veckan.

Jag har nu snart haft två jobbiga år hoppas verkligen inte de kommer ett tredje, måste ju brytas nån gång.

Och på kattfronten, sover med en duk över huvudet… annars blir de hårtvätt nångång mitt i natten, mina öron är också välputsade efter denhär veckan. Inköpte en  ”cat-gun” en vattenspray-flaska i uppfostringsyfte, de hjälper faktisk, är inte så kul att få sig en dusch. Han har redan lärt sig att till morgonmål ska man flirta till sig ost… och så har jag gett med mig, mina barn har alltid velat ha namnet Hassan på nåt av djuren vi haft, kräftorna, skrattmåsen, katterna…. så nu fick ja ge mig… Förklarade nog för mina barn att de kan bli problem i passet…. men….

ha de gott där ute… imorn ska jag på marknad… hela långa arbetsdagen… ska bli skönt